Tjejklassikern avklarad!
Då har det sista äventyret för iår klarats av. Jag stänger nu boken "Tjejklassikern 2009". Att åka skidor, cykla och simma var en sak. Det har jag ändå gjort någon gång i mitt liv. Men springa däremot. Jag har helt enkelt aldrig varit någon löpare. Det var alltid det västa jag visste. Bävade för de gånger vi skulle springa i skolan. Den första gången jag sprang 5 km var nog våren -08 efter att jag blivit peppad av mina ortoligt duktiga vänner som då sprang 1 mil. 1 mil? Jag fattade knappt då att man kunde orka springa så långt... Haha. Snacka om att ha varit insnöad på enbart simning. Jag har sedan dess sprngit YTTERST sällan. Men började i somras ladda lite för Lidingöloppet eftersom det var en klassiker på gång. Sen blev jag ju som vanligt sjuk och den lilla springkondis jag skaffat mig var som bortblåst.
Efter att idag ha sprungit på toa var 5e minut (nervös mage, händer jämt vid sådana tillfällen, det var inte sushin!) och sedan ta mig i mål var så jäkla underbart. Jag hade noll koll på hur jag skulle lägga upp något alls, haha. Gick faktiskt i de värsta uppförsbackarna måste jag erkänna. Men en tid på 55.02 var väl helt jättebra för att vara jag och med tanke på den uppladdningen. När jag sedan kom hem och såg att jag faktiskt kom på 540e plats av ca 4400 känns det enastående...haha. Att ändå lyckas så bra på något man känner sig helt kass på är ju hur kul som helst... Jag är helt eneklt helnödj. Någon som får vara ännu mer nöjd är min käre kompanjon som tom fick en silvermedalj och persade med råge. Och min andra kompis då...som tog detta lopp som nedvarvning efter gårdagens 3 mil, hehe, inte illa alls! Det har varit en toppenrolig dag med finfint sällskap. Så upplyftande med sådana utflykter! Bara därför jag jag sagt att jag också ska med på Göteborgsvarvet i maj. 2 mil?? haha.. Men slipper man dessa backar som det var idag orkar man nog en bit till. Frakum är att mitt upplopp idag var sanslöst snabbt. Jag har aldrig sprungit med så långa steg, haha....kanske hade lite krafter kvar ändå... Men i så fall pytte lite.
Tar man detta på fel sätt kan det ju låta lite skrytsamt eller så...men jag är bara så otroligt glad att jag kom i mål!
Efter att idag ha sprungit på toa var 5e minut (nervös mage, händer jämt vid sådana tillfällen, det var inte sushin!) och sedan ta mig i mål var så jäkla underbart. Jag hade noll koll på hur jag skulle lägga upp något alls, haha. Gick faktiskt i de värsta uppförsbackarna måste jag erkänna. Men en tid på 55.02 var väl helt jättebra för att vara jag och med tanke på den uppladdningen. När jag sedan kom hem och såg att jag faktiskt kom på 540e plats av ca 4400 känns det enastående...haha. Att ändå lyckas så bra på något man känner sig helt kass på är ju hur kul som helst... Jag är helt eneklt helnödj. Någon som får vara ännu mer nöjd är min käre kompanjon som tom fick en silvermedalj och persade med råge. Och min andra kompis då...som tog detta lopp som nedvarvning efter gårdagens 3 mil, hehe, inte illa alls! Det har varit en toppenrolig dag med finfint sällskap. Så upplyftande med sådana utflykter! Bara därför jag jag sagt att jag också ska med på Göteborgsvarvet i maj. 2 mil?? haha.. Men slipper man dessa backar som det var idag orkar man nog en bit till. Frakum är att mitt upplopp idag var sanslöst snabbt. Jag har aldrig sprungit med så långa steg, haha....kanske hade lite krafter kvar ändå... Men i så fall pytte lite.
Tar man detta på fel sätt kan det ju låta lite skrytsamt eller så...men jag är bara så otroligt glad att jag kom i mål!
Kommentarer
Trackback
